<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=1347482559165034&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">
Skip to content

Digital transformation inom äldreomsorgen

Det krävs en digital transformation i äldreomsorgen för att möta samhällets demografiska utveckling. Allt fler människor drabbas av demens och samtidigt råder det brist på utbildad vårdpersonal. Här tittar vi närmare på hur kommuner och privata vårdaktörer får till en individbaserad omsorg med ett mer digitalt arbetssätt – och hur vårdkvalitet och arbetsmiljö påverkas.

1. Bakgrund: Varför vi behöver en digital transformation

Antalet demenssjuka förväntas öka dramatiskt i Europa och Sverige, vilket kräver nya strategier inom vården. Lägg till kompetensbristen och det finns en risk att vi driver äldrevården till bristningsgränsen. För att tackla denna utmaning behöver kommuner, privata vårdföretag och vårdpersonal förändra sitt sätt att arbeta. Vi behöver en digital transformation inom äldreomsorgen, där vi sätter individbaserad äldrevård i fokus. Det gör vi med stöd av välfärdsteknik och ett arbetssätt som bygger på digitalt först. Ta del av vilka förändringar som krävs och hur du själv kan agera.


2. Demenssjukdomar och fallolyckor kostar vården mest

År 2045 beräknas det finnas över en miljon personer i Sverige som är 80 år och äldre, enligt Statistiska centralbyrån. 

År 1970 var den genomsnittliga livslängden för män i Sverige runt 72 år. År 2060 förväntas den närma sig 88 år. Med den ökade livslängden följer också utmaningar: fler individer med demens och färre människor som kan ge den nödvändiga vården och omsorgen.

Demenssjukdomar kostar 63 miljarder kronor per år
Enligt siffror från Socialstyrelsen är demenssjukdomar den största kostnadsposten inom hälso- och sjukvården. Demenssjukdomar kostar samhället cirka 63 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar 13–15 procent av den totala vårdkostnaden.

Dessa kostnader är mer än dubbelt så höga som de för fallolyckor, som är den näst största utgiftsposten. Fallolyckor, som ofta drabbar äldre personer, utgör också en betydande ekonomisk belastning för samhället.

Strategier för att hantera de ökande kraven på vård och omsorg
Fallolyckorna innebär både direkta vårdkostnader och ett personligt lidande för individen. Svensk forskning har dessutom visat att situationen kan vara allvarligare än vad som tidigare antagits. Med en åldrande befolkning ökar behovet av att både förbereda vården och utveckla strategier för att hantera de ökande kraven på vård och omsorg. Det är nödvändigt att samhället planerar och anpassar sig för att kunna möta dessa utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt.

Sensio_365

Fördubbling av antalet demenssjuka till år 2050
En studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet har gett insikter som väcker oro när det gäller antalet individer som lider av demens bland äldre i Sverige. Forskare har analyserat data från fler än 80 000 deltagare (Swedish National Study on Aging and Care) och funnit att förekomsten av demens är betydligt högre än tidigare uppskattningar.

I internationella jämförelser har Sverige ofta placerats i mitten av skalan när det gäller demensförekomst, men de nya fynden antyder att vi kan ha underskattat omfattningen av demens bland äldre befolkning.

Befolkningen över 67 år ökar kraftigt
Vi har länge varit medvetna om den så kallade äldreboomen, där befolkningen över 67 år ökar kraftigt mellan 2012 och 2040. Men även den kraftiga ökningen av äldre med demenssjukdomar kommer att bli en påfrestning för välfärdssystemet.

Enligt Socialstyrelsen förväntas antalet personer med demens i Sverige mer än fördubblas från cirka 160 000 idag till fler än 300 000 år 2050. Svenskt Demenscentrum är lite försiktigare, men vi ser ändå trenden.

För att hantera dessa utmaningar krävs en omfattande strategisk planering och investeringar i vård och omsorg. Det är avgörande att vi utvecklar effektiva och hållbara lösningar för att stödja den åldrande befolkningen och deras behov av vård.

Pleier-beboer-sykehjem-sensio 1440x900


3. Digital transformation behövs för att avlasta vården

Sverige står inför en betydande utmaning när det gäller att bemanna vård- och omsorgssektorn. Enligt en rapport från Socialstyrelsen kommer vi att behöva cirka 200 000 fler årsverken inom hälso- och sjukvårdssektorn fram till 2035, och siffran kan stiga till över 300 000 fram till 2060. 

Det innebär att en av fyra kommer att behöva arbeta inom vård och omsorg år 2060, jämfört med en av åtta idag. Var ska dessa människor komma ifrån? Även om vi hade kunnat använda hela värdet av den svenska skogen, så skulle vi inte kunna anställa tillräckligt många för att möta det ökande behovet av arbetskraft.

Snesio_eldre mann_trygghetsalarm_pleier

Teknik och digital omvandling behöver bli en del av lösningen

Trots att den svenska sjukvården har en hög kvalitet och standard, brottas den med produktivitetsproblem. För att undvika överbelastning av samhällets resurser behöver vi tänka innovativt.

Under 2024 har den svenska regeringen tillsatt 20 miljoner kronor till Kompetenscenter Välfärdsteknik som tillhör Sveriges Kommuner och Regioner. Det är en ökning med nästan 40 procent jämfört med föregående år. Syftet är att stödja kommunernas utveckling av digitalisering och välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska möjliggöra för att även personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna ta del av välfärdsteknik på samma villkor som andra. Uppdraget ska redovisas senast 1 april 2025.

Fokus för den digitala transformationen inom äldreomsorgen bör vara där behovet är som störst. Detta inkluderar utveckling och införande av teknik som kan avlasta vårdpersonalen, förbättra patienternas självständighet och öka effektiviteten i vården.

4. Digital transformation ökar patientsäkerheten och förebygger fallolyckor

Det första steget i den digitala transformationen bör vara att förbättra patientsäkerheten bland personer med demens och personer som riskerar att falla, vilket är de två största kostnaderna inom sjukvården. Personer med demenssjukdom löper hög risk att falla, eftersom de ofta har sömnstörningar, nedsatt kognitiv förmåga och tar mediciner som kan göra dem trötta.

Med det vi väljer att kalla patientsäkerhet 1.0, som är mest utbrett inom äldreomsorgen idag, har man två verktyg: Fysisk tillsyn och aktiv varning. En av utmaningarna med fysisk tillsyn, där man går in så tyst som möjligt för at t kontrollera att allt är okej, är att det kräver relativt hög nattbemanning och kan störa de boendes sömn. Störd sömn har flera bieffekter:

  • Brukaren är mindre alert nästa dag och får en försämrad livskvalitet.
  • En brukare som väcks på natten av vårdpersonal löper större risk att bli förvirrad, gå upp ur sängen och ramla. Fallet kommer inte att upptäckas förrän vid nästa fysiska inspektionsrunda, om boendet inte använder digital tillsyn. 

Utan digitala lösningar vet vårdpersonalen inte om de prioriterar larmen i rätt ordning, om de inte  har tillgång till en avidentifierad bild (eller röstfunktion) när flera brukare larmar samtidigt. 

Active alerting innebär att brukarna har tillgång till ett larm (exempelvis runt handleden) som de kan trycka på om de behöver hjälp. Problemet är att många personer med kognitiv svikt inte vet att de kan trycka på den. Följden blir att de inte får den hjälp de behöver i kritiska situationer.

Andra trycker på knappen hela tiden och utlöser falsklarm som det tar tid att följa upp. Trygghetslarm som larmsmycken är utmärkta för sitt ändamål, främst inom hemtjänsten. Men på äldreboenden, där en allt större andel av de boende är dementa, ger de en falsk trygghetskänsla.

Läs NRK:s artikel: Reidun (87) föll illa flera gånger - tryckte aldrig larmet

5. Så fungerar arbetssättet digital först

Men inom patientsäkerhet 2.0 använder vården ett arbetssätt som vi på Sensio kallar "digitalt först" som stöd av smarta sensorer och intelligenta algoritmer. Dessa sensorer finns i brukarens rum och kan upptäcka och tolka rörelser och ljud. De varnar automatiskt vårdpersonalen när något kritiskt inträffar, vilket kallas för en passiv varning.

När en demenssjuk person reser sig upp ur sängen mitt i natten larmar sensorn vårdgivaren. Sjuksköterskan kan då se en anonymiserad livebild från rummet och kan då avgöra om brukaren bara justerade kudden eller om hen håller på att stiga upp ur sängen. Vårdpersonalen kan då snabbt komma till hjälp och förhindra ett fall.

Genom att gå från tillsyn vid fasta tidpunkter till ett händelsestyrt arbetssätt med hjälp av en digital nattvakt kan vi ge de boende en mer precis och effektiv vård, vi kan minska fallolyckorna avsevärt och skapa en större trygghet för brukare, vårdpersonal och anhöriga. Tekniken finns redan och Sensios egen säkerhetssensor RoomMate. Den har funnits på marknaden sedan 2016 och har installerats i fler än 14 000 rum.

De kommuner som Sensio samarbetar med vittnar om en minskning av antalet fallolyckor med 40-60 procent. Vissa boenden ser till och med en 80 procents minskning av antalet fallolyckor.

 

6. Stora värden med digital transformation

En digital omvandling med innovativa sensorer och digitala arbetssätt ger stora fördelar för brukare, anhöriga, vårdpersonal och vårdkostnader:

Brukare:

  • Färre fallolyckor, stärkt säkerhet och ett minskat lidande
  • Bättre sömn
  • Fler personligt anpassade tjänster

Anhöriga:

  • Ökad känsla av säkerhet
  • Minskad tillsyns-börda

Vårdgivaren:

  • Mindre stress
  • Färre avvikelser
  • Enklare prioritera när flera larm går samtidigt
  • Bättre användning av tid

Vårdkostnader:

  • Brukaren stannar långt med på vård-stegen en längre tid
  • Minskad sjukfrånvaro hos vårdpersonal
  • Nattbemanning behöver inte öka vid toppar

Bilde 4

 

7. Så leder du en digital omvandling inom äldrevården

Avslutningsvis vill vi dela med oss av några lärdomar från digital förändringsledning i praktiken. Efter många års implementering av RoomMate har vi lärt oss att det inte räcker med att installera digitala sensorer. Kommuner, ideella- och privata vårdgivare måste genomgå en digital omvandling med en "digital först"-arbetssätt för att kunna dra full nytta av fördelarna med välfärdstekniken. 

Men jobbet är inte slutfört när sensorerna är på plats och vårdpersonalen har utbildats. Det är då arbetet börjar med att omsätta kunskapen i praktiken och genomföra en förändring av hur arbetsflödet utförs. Det är endast så vi kan förverkliga den digitala omvandling av äldreomsorgen som inledningen till den här artikeln lyfter fram behovet av.

På väg mot digital transformation får man räkna med att stöta på utmaningar och det är viktigt att avsätta resurser i förväg, och inte minst längs vägen, för att lösa dessa.

 

8. Fem steg för en framgångsrik digital transformation

På Sensio har vi sett att dessa fem steg är viktiga för att lyckas med arbetssättet digital först: 

1. Se till att alla inblandade har en förståelse för varför det är nödvändigt att göra förändringarna.

2. Beskriv och förankra det värde som kommer att uppstå för vårdpersonal och brukare.

3. Först nu är det dags för utbildning i det förändrade arbetssättet samt en genomgång av appar, plattform och hårdvara. Exempelvis hur sensorerna bör riktas för att bli maximalt effektiva. 

4. Du måste omsätta kunskapen i praktisk handling och faktiskt använda det förändrade arbetssättet.

5. Arbetsmetodiken behöver upprepas varje dag under en längre tid tills den blir en vana. Det blir enklare om ni internt delar med er av statistik och konkreta exempel för att visa det värde som det förändrade arbetssättet skapar.

De här fem stegen är inte revolutionerande i sig, men de kräver ett systematiskt fokus från alla inblandade. Framför allt från ledare inom äldreomsorgen, men helst hela vägen från kommunledning och socialchefer till den enskilde vårdgivaren.

Var inte rädd för att du inte kommer att få till det, vi på Sensio stöttar dig hela vägen.

Många ser tekniken som drivkraften bakom förändringen, men vi har insett att nyckeln ligger i det motsatta perspektivet:

Vi måste först förstå värdet av en individbaserad omsorg och värdet av ett datadrivet arbetssätt. Först därefter kan vi utbilda i förändringsledning och använda tekniken som ett stödjande verktyg för att öka kvaliteten i vård och omsorg.

Detta förändrade tankesätt har gett oss en förutsägbar metod för att hantera och genomföra framgångsrika projekt. Det har resulterat i att kommuner och privata vårdgivare nu implementerar lösningarna på särskilda boenden runt om i Sverige, vilket ger oss på Sensio mer data (och feedback) som visar att den digitala transformationen tar stormsteg framåt. Varje vecka. 

Webinarie på begäran om individbaserad äldrevård, ett digitalt arbetssätt och RoomMate


RM-rapport 4

9. Det är dags för handling

Tiden håller på att rinna ut för att möta dagens utmaningar inom äldreomsorgen. Välfärdsteknik och ett arbetssätt som bygger på digitalt först är avgörande för att lösa bemanningskrisen.

Men vi alla: ledare inom vård och omsorg, vårdpersonal, innovatörer inom välfärdsteknik och politiker måste förstå vardagen för de människor som arbetar i vår fantastiska sjukvård. De har inte valt yrket för att arbeta med teknik, utan för att göra skillnad i andra människors vardag. Därför behöver vi bistå med en digital transformation som är så enkel som möjligt; med användarvänlig, intuitiv och inte minst värdeskapande teknik och digitala arbetssätt.

När vi lyckas med det har vi kommit en god bit på väg mot att lösa dagens och morgondagens utmaningar inom äldreomsorgen.

Då bidrar vi som bäst till #MerTidTillOmsorg.

 

Gratis rådgivning

Du får hjälp av oss från start

Vi säkerställer god implementering, utbildning och löpande drift, så att du blir trygg med Sensios välfärdsteknik.
Tillsammans skapar vi #MerTidTilOmsorg